Freja är mina föräldrars hund (gammel gumman i gänget).
Hon hämtades hem 8veckor gammal.
Freja var tidigt jaktmogen, hennes första säsong fick hon bara gå i band p.g.a hennes låga ålder. Innan jaktåret var slut hade det skjutits fem stycken älgar för henne, den första redan vid fem månaders ålder.
Freja är en otrolig jaktmaskin, hennes förmåga att finna älg är av högsta klass, dess värre har hon svårare att få älgarna att stå i upptagen.
Tyvärr är hon aldrig startad på jaktprov men jag kan garantera att hon skulle ha gått till prisprov om hon blivit startad.
Freja trivs bra med oss i familjen men blir det för mycket gäster brukar hon dra sig undan, oftast under någons säng tills allt har lungnat ner sig.
Sj (lö) ch Finjch Pirkkonojas Bonny s10526/2002
Min första egna hund som lyssnar till namnet Acka. Hon är en otrolig lätt formad hund och jag tror att valpkursen har gjort sitt till. Acka kommer ur en kull på 9st valpar 6 hundar och 3 tikar, 7st av dem är jaktprovs meriterade. Ackas far Järvås Arro har över 40% meriterade avkommer, mor hennes, Purunotkon Minttu har över 70% meriterade avkommer. Acka har startat på fem jaktprov, tre raka ettor 73p 76,5p 81,5p och en nolla på 33,5p där älgarna tok skenade. I efterhand har jag hört att det har befunnit sig minst en varg i det området som var sändarförsedd.
2007
var vi i Finland (österbottens älghundsklubb) och gick jaktprov på en
internationell tävlig. Det var 30 st hundar som deltog, 19st som tog ett
första pris, jag och Acka kom tvåa på fina 93p. Och där med blev hon
finsk jaktchampion. Hennes fördelar är den enorma jaktlusten och förmåga
att finna älg som resulterar i att hon nästan jämt finner älg. Acka har
två kullar undan sig, mer info om dem finner ni under valpar.
Pirkkonojas Frasse s17621/2006
Frasse kommer ur en kull på 4st valpar, 3 hundar och en tik. Samtliga hans kullsyskon är jaktprovsmeriterade före 24 månaders ålder.
Han visade god kapacitet redan första hösten med en enorm vilja att skälla och förfölja älg.
Hösten 2007 fick jag skjuta en kviga som han hade ståndat i 2 timmar.
Senare under jaktåret fick han
uppleva något otrevligt i samband med en älgkontakt. Efter att ha tagit upp och
ståndat en älg i hyggeskanten blev han jagad av den över hygget, efter
det har han haft svårt att skälla på älgarna när dom står still.
Vintern 2007 chansade jag och startade honom på två jaktprov som resulterade i två nollor 36,5p 35p var av det ena provet gick i närliggade varg områden.
Frasse behöver mer tid på sig, jag är helt övertygad om att han med sitt lugn, sin jaktlust och sitt vägvinnade sök, kommer att bli en enormt bra ståndhund.
Jag kommer att skriva en utförligare presentation
om henne efter jaktårets slut.